Echo and Spider

gardinerna som fladdrar för den svala brisen. fönstret är öppet. hoppet om att våren någon gång ska slå sig fri från vintern och sprida sina varma vindar och omgärda våra frusna kroppar har låtit det stå öppet. som för att locka fram den, få den att kämpa mer. hårdare.
 kylan har funnits allt för länge. utomhus, innomhus. utanför mig, innanför mig. att försöka värma sig själv är dömt att misslyckas. eld, el, filtar, kuddar, täcken, tröjor, dunjackor hjälper inte. allt jag vill ha är din kropp, så mjuk och varm, tätt tätt tätt intill. som en sköld mot allt ont som kan tänkas virvla in genom det öppna fönstret. alla pratar utan att mena det, alla lovar utan att hålla det, alla ytliga hårda skal skulle inte kunna nå oss. den totala tystnaden. endast andetag. bröstkorgar som höjs och sänks. den totala lyckan