Echo and Spider

haha jag ringde cesar idag, dör lite på mig själv^^ vad jag också dör på är mattehelvetet! menmen det får gå som det går...

tjoho tjohej, det blev en ganska fin helg, dock konstig och inte alls vad man förväntade sig. blev "upplockad" på medis i fredags av en herr cesar, eller som han hellre ville titulera sig "jag som scoutade caroline vinberg". jaha ja, cool kille tänkte jag, men vad vill han mig? jo, förstår ni, han tyckte jag hade ett "vackert ansikte" och en "snygg stil". därefter blev jag utfrågad vilka manliga modeller som jag tyckte var snygga, eller som han sa såg bra ut. jag ka ju ingenting om modellvärlden så jag drog till med några koreanska och japanska modeller. han såg lite perplex ut, sen frågade han om jag gillade tydliga kindben och käkben. "visst" sa jag, då var han tvungen att visa lite bilder på sin digitalkamera på sig själv när han hade varit sjuk i 2 veckor och gått ner typ 15 kilo. där, gott folk, kan vi snacka tydliga kind- och käkben! jag förstod dock inte meningen med varför han visade bilderna, vad ville han med det? det blev även lite visningar av olika modeller som han hade på sin digitalkamera och det hela avslutades med att jag blev inbjuden till någon slags modellfest på göra arken. jag fick även hans facebook (wow!) efter 15 min av small talk gick jag omtumlad därifrån och mötte upp linnea and crew på söderhof där vi spenderade kvällen (det var 20 på ugglan, VARFÖR?!) vi drog aldrig till modellfesten, jag kände mig hmmm...obekväm? jag är ju ingen modell, det hade känts konstigt att gå dit.

jag tog mig dock friheten att lägga till honom på facebook och skicka iväg ett högst vänskapligt "hej" på hans vägg. fick ett kryptiskt privat meddelande tillbaka:
hej hej, mitt nr 073..... bara o ringa, hej hej cesar
eh? okej, visst jag kan ringa, men vad ska jag säga? vad förväntar han sig? av mig också, av alla människor!
ne, jag vet inte riktigt vart det här är påväg...

vad har annars hänt då? jag jag såg två teaterföreställningar på teaterbåten i lördags. först "festen" som tolvan på kristofferskolan spelade upp, sedan "rossums universalrobotar" som tolvan på martinskolan speade upp och där mina waldorfälsklingar var med. lill-moa hade huvudrollen och var så jävla duktig! julius hade den manliga huvudrollen, blev nästan lite kär i honom. han spelade riktigt jävla bra! efter föreställningarna gick vi ut och firade, hamnade tillsist på blandband på helene's. en riktigt värd kväll:) idag har det inte varit lika bra. skolhelvetet kommer döda mig nästa vecka, jag har arbeten upp i halsen. var frestad att hoppa från vårt tak eller dylikt för att slippa plugga, dessvärre har jag inte modet OCH jag åker ju till Tokyo om 13 dagar. två brutna ben och x antal brutna revben skulle inte sitta bra. nej jag får stå ut och försöka kämpa mig igenom det hela. har laddat ner massor med koreansk film som jag kan trösta mig med; "virgin snow", "m", "hansel and gretel", "my sassy girl", "death bell" med mera kommer hålla mig vid liv till helgen. hoppas jag ialla fall...

tid, jag förstår inte alltid hur fort den går. och hur mycket som kan förändras under den. över en natt kan en hel relation göra en u-sväng och plötsligt så ligger man på två helt olika fronter utan en aning om hur eller varför man hamnade där man hamnade. till viss del så ångrar jag det jag gjorde. konsekvensen av mitt agerande blev inte den förväntade och resultatet blev hårdare att ta än vad jag trodde. trots det så var jag någonstans långt inne ändå förberedd och jag är ändå glad att jag åkte dit den där sena vinterkvällen. trots kylan och att din blick var vass som istappar igår, så fick jag några timmars värme med dig. timmar jag i veckor väntat på utan att våga erkänna det för mig själv. jag kan delvis dö lycklig nu, även om din ignorans kär som dolkar i min ryggrad så var du inte helt ointresserad, du kände ialla fall då något som kunde likställas med det jag kände. det ända som skrämmer mig nu är att träffa dig igen. är allt förstört nu eller kan vi gå vidare som om det aldrig hände?